LVMH

Var och åt med en kompis igår på ett café i Göteborgs äldrestatsdelar. Arbetarklass kvarteren, Haga.

Stämningen är på topp och jag och min kompis snackar om allting som vi har missat om varandra den senaste veckan då vi inte sågs.

Plötsligt säger en arg röst: Men kan du flytta in din stol!
Hon nästan skriker ut det.
Jag vänder mig om och ser en estet.
Jag blev så paff att hon var så otrevlig och svarade: Oj förlåt.
Förlåt? Det var inte jag som borde bett om ursäkt. Min stol var inte alls förlångt utdragen för att hon skulle kunna sätta sig.
Jag bara struntade i hennes dåliga attityd och tänkte att hon ändå inte kommer bli någonting.
Hon har stilen och allting emot sig.
 Och vad blir man om man har gått estetiskverksamhet?
När min kompis är på toa lyssnar jag lite på esteternas samtal.
Estet 1: -Jag klippte mig en dag själv hemma. Och bara för att jag klippte mig med en vanlig sax och inte en frisörsax så växte håret ut igen till dagen efter. Så jag blev tvungen att klippa mig varje dag för det bara växte ut till dagen efter.

Oj, esteter säger jag bara. Snacka om korkad tjej!!!!
När vi skulle gå sedan så började esteten bråka igen om stolen. Denna gången gjorde hon det i handlingar och inte i ord. Hon höll på och sköt ut den och stötte till mig hela tiden. När vi gick mot dörren hade jag lust att säga något jättespydigt till henne eller kastat någonting på henne eller vad som helst..

Men jag tog det som en vuxen människa och sa:
Esteter är alltid esteter.

Det mest nedvärderande man kan säga!