LVMH

Så slog klockan fyra slag och jag visste att det var för gott.
Jag var fri!
Jag stängde av datorn och tv:n och gick hem därifrån för sista gången. Kändes lite tråkigt.
Samtidigt som jag har väntat på det här så länge!
I morgon blir det ut i solen. Jag vet inte om det har varit värt att missa det käraste jag har, sommaren. Den som jag älskar så. Det har varit plågsamt att inte åka i bikini och klänning ner till havet.
Det spelar ingen roll att alla säger att det är långt kvar av sommaren. Det är det inte.
Det kommer gå så fort!
Men oj vad mycket roliga planer jag har framför mig.
Det blev räkor till middag och jag känner nu att denna dagen ska ses som över.
Fast klockan tio är ju lite tidigt...

Det är underbart att bo ensam ibland.
Om det så bara är för några dagar.
Man kan göra som man vill. Och gå och lägga sig när man vill. Kolla på Jersey Shore och annan skit ett tag med öppen dörr till och med. Oj living on the edge :P

Det tråkiga är att middagen gör man själv.

Dagen tillbringades på Avenyn med en storglass och man fick än en gång berätta om hur sommaren har varit hittills. Denna gången till en som lyssnade utan att själv ha något att tillägga.

Imorgon blir det middag på kvällen med en riktigt trevlig tjej. Vi hade tänkt sitta här hemma hos mig, ute, och druckit vin och snackat en massa. Men jag flyttade det till Avenyns lite mer folktäta gator.
Eller linné kanske?
Vi får se.
Nu har jag tränat lite och ska sova. Hur tänkte jag när jag tränade nu? Man blev ju bara onödigt varm i detta annars så varma väder.
Men somliga killar har fått en att fortsätta med träningen efter att man fick beröm för sin fina figur :) Sånt tar jag vara på då

Jag vill att det ska vara kväll nu.
Inte för att jag vill gå från jobbet utan för att jag vill att min kompis ska ha gått från jobbet.
Jag måste prata med henne. Och berätta om allt som har hänt.
Vi pratar dagligen men jag har ändå tre nya saker att berätta.
Hon vet säkert om två av dom redan men då vill jag höra vad hon vet.

Jag älskar att prata om mig själv känns det som. Allt som händer mig får mina kompisar garanterat ta del av. Men dom vill ta del av det. Det är spännande saker som jag delar med mig av.

Men nu är jag lite pratsjuk. Mina närmsta är bortresta och hon den andra jobbar ju :/
Men om jag skulle skriva om allting här så skulle det inte fungera.
Ingen skulle förstå vilka alla är eller situationerna, och dessutom blir det som att berätta för sig själv.
Jag måste alltså vänta

Jobbar man med ett serviceyrke ska man kunna hjälpa folk.
Man ska ha en bra inställning och ett gott bemötande.

Alldeles för få har ett gott bemötande. Tyvärr är det så.
Jag blir alltid lika arg varje gång och vill säga åt dom att skaffa ett annat yrke.

De i skoaffären ville inte hjälpa mig trots att det var deras fel att skorna var sönder.
De på den kända hamburgerrestaurangen gav mig inte ketchup och servetter som jag förväntsw få när jag tar med mig maten.
De som svarar när man ska felanmäla olika saker med det här företaget jag jobbar på är helt ovilliga att hjälpa en. Som om de inte bryr sig.

Ni själva vill inte bli bemötta dåligt när ni behöver någonting.
Ni har valt dessa yrken och då ska ni även göra dom bra.

Lite bättre service tack!

Det har skett en spårvagnskrock på GötaÄlvbron i Göteborg.
Det var 5ans spårvagn som krockade med en traktor lastad med sand.

Det är inte jättesvårt att avgöra vems felet är eftersom att den ena går på räls och omöjligt kan komma över i fel körfält.


Tabbat mig två gånger idag. Haha, men alla gör väl fel.
Självklart var det till en som man har stor respekt för, och sen den man tänkte satsa på.
Det var inte så bra....
Koppla bort mig

En vanlig dag på jobbet.
Jag anländer vid fem i åtta någon gång med musiken fortfarande på i öronen.
Jag startar datorn och loggar in och sätter mig tillrätta i stolen. Startar tv:n och fixar bildspelet också.
Sedan kollar man mailen och säger Godmorgon till alla de anställda som droppar in.
Vid halv nio kommer posten och då är det dags att gå igenom den, stämpla fakturor och lite sådant.

Då är allt det obligatoriska fixat och dagen fortsätter så att man väntar på att det ska ringa eller att det ska komma något ärende. Fast det är inte så att jag väntar. Nej, det är gansa skönt när det inte händer så mycket ändå.
Kalla mig lat, men det är så.

Mellan nio och halv elva håller jag på och somnar i min stol. Det är jobbigt faktiskt. Men jag sitter så skönt och jag har gått upp så tidigt. Självklart har jag aldrig somnat och det är heller ingen som har sett att jag är så trött.

Vid tolv äter jag lunch ute på restaurang med pappa.

Vid två, tre tiden är jag ofta lite fikasugen och äter antingen en bulle, kaka eller choklad.

Vid fyra tar jag hand om den externa posten och vid fem får jag äntligen gå hem.

Spännande dag det där.
Men vad gör jag när det inte ringer eller jag inte har något annat att göra?
Då sitter jag inne på Facebook i min iPhone, eller så läser jag Alex Schulmans blogg (har snart tagit mig igenom hela) eller så pluggar jag politik.
Betalt för att syssla med intressen ;)

Dessa skor. Det är något jag hatar att köpa.
Ja eller hur.
Erkänn att man funderar på vad för tjej jag egentligen är.
Alla tjejer gillar skor.

I sommar tänkte jag i alla fall köpa ett par nya gladiatorsandaler. Hittade ett par i äkta skinn som var supersnygga. Köpte dom och hann bara prova dom en längre stund hemma innan jag insåg att de var en grej som var lös.

Fick gå tillbaka och byta dom. Äntligen hade jag ett par hela skor som jag kunde börja använda. Otrolig skoskav fick jag genomlida ett antal gånger innan de äntligen var ingångna.
Men då var jag nöjd.

På midsommar gick däremot dragkedjan sönder. Den öppnade sig nedifrån och hade dessutom gått igenom skinnet.

 Igår gick jag tillbaka för att reklamera dom. Men tydligen var det fel kvitto menade expediten.
Kvittot gällde för ett par svarta Le coq sportif, herrskor.
Fan vad arg jag blev!

Det var pajasarna på Avenyn som hade gett mig fel kvitto när jag var där och bytte dom första gången. Jag kallade dom just det också inför denna expediten. Han kunde inte göra någonting. Sa att dom vägrade ta tillbaka dom.
Så jag gick upp till Avenyn men dom gjorde samma sak.

För att göra en lång historia kort så fick jag idag i alla fall bytt dom.

Riktigt nöjd var jag när jag kom hem med dom.
Visst det blir mördande skoskav igen, men det är det värt för dessa snygga skor.
Jag tar med mig skokartongen och slår mig ner i soffan för att titta på dom.
Då ser jag det. De har olika färg

 Jag kan inte uttrycka hur arg jag blev. Dom bara krånglar denna skobutik som kallas Johanssons.
Så då ska jag behöva återvända dit i morgon igen. Tack för allt extra arbete.
 Detta är ingen bra reklam för er "Johanssons"

Relativt lugn dag idag. Riktigt bra lunch också. Pappa och jag kunde inte gå ut och äta lunch idag för han skulle på möte så jag fick pengar till att köpa med mig mat och sätta mig någonstans. Jag satte mig vid operan. Livet var underbart. God mat, sol, bästa kompisen i telefonen och en massa snack om midsommaren. Som jag sa: Livet är underbart, jag får äta ute varje dag med pappa, jag dricker läsk varje dag och jag får betalt. Nu är det ju inte så nyttigt att dricka läsk varje dag. Men det är gott! Självkänslans försvann lite igår kväll och har ännu inte hittat tillbaka. Dumma facebook kan man känna ibland. Varför haka upp sig? Sommaren är här! Världen är full av killar